Ståltråd blir magi, med lite teori.
Idag var en arbetsdag att minnas: de där sakerna jag önskat börja pilla med fick ett ansikte. Sabrina hittade en jättebra guide i hur man kunde göra skeletten för sina ler-gubbar. Boken "The Art of Stop Motion" kom väl till pass med sina förklaringar för hur man skapar figurerna steg för steg (Sidorna 150-157).
Efter lite spekulerade så var vi i full gång. Det kändes som om oron för att inte bli färdig och leverera (till vem?) en komplett film försvann och vi bara lade dagen till att skapa härliga element och detaljer till vår produktion.
De skalenliga modellerna kommer till pass.
"Ungefär så här stora ska dom vara."
Mot väggen igen, som nu är lite smutsigare.
Listerna på plats.
Hela familjen, i prima aluminium & papperstejp.
Herr Kanin bakom sin disk...
Möjligheter sågs och togs, med tydliga spår av eftertänksamhet. Om vi exempelvis hade börjat skapa detaljer som söta små lådor kan dessa i relation till karaktärer framställas som klossiga flytt-kartonger om det går illa.
Något annat som vi valde att spika så tidigt som vi bara kunde var höjden och bredden på den disk som Herr Kanin ska stå bakom. Här kommer de skalenliga mock-ups:en mycket väl till pass. Efter det kunde vi gå vidare och skära ut dörr-öppningen och sen fullständigt drunkna i härliga små detaljer.
Imorgon ska det där bildmanuset göras, det som jag pratat om tidigare något gånger. Det stämmer rätt så bra att vi knuffar det framför oss, men det är även väldigt svårt att göra ett bildmanus för något som ska byggas med våra egna händer.
Stabilt..! Kartong från Systembolaget, det är grejer det.
Silvio tipsar om att vi bör täcka över innan vi fortsätter... (detta stämmer).
Disken har fått ta lite stryk genom åren, men dom kunde bygga 76!
Som grafiker har jag inte haft såhär roligt sen den där uppgiften med matte-målning i tvåan. Det är någonting fantastiskt med att jobba på det här sättet, särskilt som min rädsla för att misslyckas är så gott som bortblåst denna gång.
Det finns så otroligt mycket möjligheter, sugrör kan bli fult dragna rör, skannade tyger blir tapeter i en snål fruktförsäljares butik. En sån liten sak som en doodlad bild kan bli en tavla..!
Jag har alltid fashinerats av att skapa egna små världar, hela vägen tillbaka till mitt byggande av skogar och små hus till mina Warhammer-figurer. Nu har jag hittat en sammanhang och ett uttryckssätt att nyttja allt jag lärt mig.
Att se möjligheter, precis som Michel Michalko säger i "Thinkertoys".
Doodlad teckning blir scenografi, så det kan gå.
Frukt-Nyfiken: buktiken bara ska bli klar.
Ett dagsverke att minnas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar