Idag fick jag erfara hur oerhört viktigt det är att läsa igenom det material man layoutar. Artikelns innebörd måste framställas i typografi, copy (då tänker jag främst rubrik) samt framför allt i bilden.
Som min handledare sade: Man märker direkt när de inte läst igenom det material de arbetar med.
Etniska regler för press, radio & tv är dagen läsning, påminner mig om upphovsrättsreglerna för fotografering som jag fick läsa igenom under min gymnasietid.
Dessa regler känns som de aldrig existerat, med mina baktankar om tidningar som valt att smutskasta bland annat skådespelaren Mikael Persbrandt något som inte kan beskrivas som något annat än totala lögner för att sälja flera lösnummer.
Jag ställde frågan till Maria Steen, från Sydöstran:
Maria: Han stod på sig och tog dem till rätten med den saken, om jag minns rätt hamnade det under civilrätt och han fick förlikning och en summa. Det viktiga för tidningen är att de inte blev fällda. Så i det fallet slank det i vilket fall inte igenom."
Nedan följer ett antal punkter jag valt att uppmärksamma:
-Punkt 3: Löpsedel, rubrik & ingress skall ha täckning i texten.
Maria: Man kan ju självklart ta saker väldigt långt, jag minns en löpsedel en gång som sade "Sex i vattnet" som i själva verket handlade om att en bil hade kört i vattnet och sex personer var i vattnet. Man vill att en löpsedel eller dylikt sak sälja men man får aldrig ljuga. Ett annat exempel var Expressen som skrev "Hur kunde detta hända?", det var ingen lögn men inte särskilt korrekt heller.
---
-Punkt 7: "Överväg noga publiciteten som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning."
Men hur var då med den stackars killen som faktikst INTE hade dödat Anna Lindh men anklagades för det? Hur känner han nu, vad trodde folk honom, hur mår han nu?
Maria: Han stod på sig och tog dem till rätten med den saken, om jag minns rätt hamnade det under civilrätt och han fick förlikning och en summa. Det viktiga för tidningen är att de inte blev fällda. Så i det fallet slank det i vilket fall inte igenom."
Punkt 13: Sträva efter att ge personer, som kritiserats i faktaredovisande material, tillfälle att bemöte kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld.
Maria: Ett exempel för detta är om vi säger att du byggt ett hus åt mig, vi säger att du är lite känd i media och jag anmäler dig till tidningen. Då måste du få en chans att berätta din sida av story:n.
Punkt 14: Tänk på att en person, misstänkt för brott, om lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger. Den slutgiltiga utgången av en skildrad rättssak bör redovisas.
Maria: Detta är lättare att göra med en nationell tidning och förefaller hända betdligt oftare i deras kretsar. Man är alltid skydlig att följa upp om en person är oskyldig, men propotionerna till ursäkten är inte ett måste. Om anklagandet finns på löpsedeln så behöver inte uppföljande vara det.
Sociala normer förändrar även väldigt mycket, jag minns under 80-talet ansågs eko-brottslighet mycket fult och man höll inte igen med namnen -redan innan dom. Då eftersom det ansågs som så illa i samhället.
Under 90-talet var det droger och knark som var motsvarande och i vårnutid är det troligen pedofilerna man behandlar liknande.
---
Sydöstran har ingen Art director, ingen som är anställd för att göra jobbet heltid i vilket fall.
Maria berättar om tiden för 10-15 år sedan då de hade en dedikerad konstnär som med en attelje i lokalen som man kunde söka upp och få de illustrationer som man önskade. Förr krävdes det betydligt mera folk för att sätta ihop en tidning, nu finns det många tekniska genvägar..
Det är självtklart en kostnadsfråga och idag ska de flesta gör mycket mera än de som nuvarande är anställda kan. Maria berättar att de nya redigerarna som ska ersätta de gamla en dag ska ha en lång lista på färdigheter för att få deras jobb och kunna arbeta med betydligt flera områden.
Läser ni detta, mediastudenter?! Det är verkligen goda nyheter för oss! Mångfald och breda kunskaper är en styrka och inget annat, direkt minns jag tillbaka till hur Milous vd sade till mig att min bredd gjorde dem nervösa, ack nej.
Datorstrul:
Jävla touchpad och plötsligt sluta fungera!
Ber du om att bli en ersätt, datorjävel?
---Master pages bör nyttjas för konstant grafik inom Indesign-arbete. Det som är på de sidorna finns med på alla sidor utan risken att förstöra dem.
Bra att komma ihåg inför presentationer med grafik som ska ge en enhetlighet och finnas med på alla sidor.
Måste lista ut hur man gör ett eget grafikbibliotek och mappar egna hotkeys! Om jag hakar på Båthen kan detta bli ovärderligt.
Layoutande av en artikel om en brittisk kunglighet vars kvarlevor hittats på en parkeringsplats.
Jag nyttjat det jag lärt mig men jag har svårt att känns någon kreativ och funktionsduglig lösning i mitt arbete. Ännu har jag inte uppnått något direkt flow... men jag lär mig.
Marie pitchar behovet av att se helheten när man arbetar, med hotkeys för att smidigt få en överblick hur man ligger till. Hittar inte dessa i mitt Windows, finns de inte eller har de mappat dem själva?
Lennart lär mig the basics:
Rubrik följt av text, de ska sammanfogas. Texten får aldrig komma före rubriken...
Bild följt av bildtext ... man får aldrig uppfatta bildtexten före bilden.
Många tiningars upplägg börjar inte känns så självklart längre, spalter som inte respekteras, faktarrutor som placeras mitt i texten -allt för att främja bilden framför texten. Det är bildtidningar till stor del och jag tycker de saknar en hel del identitet. Texter ska formas utmed bilder i absurdum... Även om Sydöstrans upplägg, i vilket fall de jobb jag satts på kan kännas en aning säkert och inom ramarna för vad man ska göra så är det i vilket fall visuSoellt tilltalande och enhetligt.
:
Automatiserad webb, Skånska dagbladet.
---
Sydöstrans redigerare Linda om layout:
- Som layoutare ser man väldigt gärna alternativ ofta inom bildvalen, en höjdare och en breddare är vilket fall det minimum man hoppas på att förvänta sig.
Nästan alltid har fotografer en personlig favorit som de strävar efter att få med och många begår misstaget att bara skicka med just den. Vi förstår att de vill ha med den men ibland finns det rum för mer än en enda bild. För att inte glömma att bilder som är på framsidan kräver en motsvarande inne i tidningen, att ha samma är inte ett val. Den bild som fotograferna ser som bäst definieras som "dragar-bild", man kan da ut den på stor yta.
---
Ett annat perspektiv som Linda tillförde var tidningarnas nyttjande av annonser i sin layout. Självklart är dessa enormt nödvändiga för tidningens ekonomi, men för layoutaren är de ett problem som måste lösas.
Linda:
- I skolan får man en blank kanavas att arbeta och redigera i (Indesign) men i verkliga livet måste man lära sig arbeta med innehåll som bara ska in. Detta missas ofta i undervisning.
Pluggar: Små egna annonser som Sydöstran klämmer in när det finns plats över som är svårfyllt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar