Modellerna har fått ta en del stryk.
Det känns minst sagt underligt att ha kommit så här långt i detta projekt. Jag vet ärligt talat inte vad som jag förväntade mig egentligen, men jag hade verkligen inte trott att så många skulle bli så positivt överraskade. Särskilt som vi inte har visat någon något som helst färdigt material, de generella besökarna i vårt projektrum, samt utanför, blir positivt inställda med grund i vårt hantverk.
Måhända är detta den perfekta sammanfattningen (som jag ska skriva imorgon), att hantverket inom Stop Motion fortfarande uppskattas så ofattbart mycket.
Extra material, som åkningar, spelas in.
Så gott som under hela den tematiska fördjupningen har jag strävat efter att dokumentera min process så väl jag bara kunnat. Inte bara för skolans skull men utan framför allt för att visa framtida potentiella arbetsgivare strukturen och den ambition jag fäster vid mitt arbete.
Som tidigare nämnt är jag en vän av struktur, inte till den grad att man blir en ren teoretiker. Jag hävdar att om man vet "varför" och rent konkret "hur" saker och ting blev som dom blev så har man kommit långt på vägen till sina personliga mål.
På sätt och vis är en sån person osårbar, eftersom han eller hon i regel kan börja om från grunden när som helst.
Väggarna har täcks med inspiration & arbete, för att skapa en kreativ miljö.
Dessa tre är de första ler-figurers som vi gjort!
Vår planering gick riktigt bra, det enda vi inte riktigt hann med var post & ljud...
Varje dag har vi dokumenterat vårt arbete & gjort vecko-sammanfattningar.
De svåraste scenerna var bakom disken, där det var trångt & pilligt.
Scener med flera karaktärer är bland de allra svåraste.
Varje detalj var faktiskt värd tiden. Allting syns, trots allt, på filmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar