Ett minst sagt laddat dokument.
Äntligen sitter man med det där dokumentet som bevisar att de senaste tre åren verkligen inte var slöseri med tid. I vilket fall i teorin, tiden hade antagligen inte varit slöseri med alla de upplevelser och spännande människor som kommit och gått.
När klasskamraterna talade om att detta papper skulle bära viss tyngd var jag skeptisk, men plötsligt får jag flashbacks till när jag ansökte till Komvux i Gustavsberg för att plugga upp min matematik. Stundtals fick jag höra kritik om skolan, om jag verkligen passade där och framförallt om jag verkligen skulle kunna få jobb efter examen. Genom allt detta pressade jag vidare, smått blind för särskilda delar av min omgivning, i sökandet efter min utbildning och ett personligt värde.
Att se detta papper framför mig gör mig stolt och det känns verkligen som ett landmärke för min kamp mot kunskapen och självständighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar